Dyslexi Malmö - ett nätverk med 20 års erfarenhet

År 1993 var Dyslexiförbundet FMLS på riksplanet med och arbetade fram förutsättningar för olika resurscenter i landet.

Det var företrädare för vårt Dyslexiförbundet FMLS, men också för Svenska Dyslexistiftelsen/föreningen, Hjälpmedelsinstitutet och en person som hade gått i pension från SIH (numer SPSM). Han fick i uppgift av oss andra att undersöka förutsättningarna och intresset från olika håll i landet att starta resurscenter kring dyslexi.

På den tiden var motståndet fortfarande stort. Man ville inte tala om dyslexi utan föredrog att se lässvårigheter som sociala och emotionella problem. Men på 13 orter fanns det intresse och Arvsfonden finansierade dem.

Centrana fungerade olika. I filmen beskriver Kersti Ericsson och Annika Johansson hur Malmö valde att bygga upp ett kontaktnät och arbeta med fortbildning. Det gjordes inledningsvis i hela Skåne, men i Helsingborg byggde man också upp Ordverkstan på stadsbiblioteket. Andra centrum som kom till var ReLS- Resurscentrum för vuxna med läs- och skrivsvårigheter - i Bollnäs, Stockholms läspedagogsiska centrum och motsvarande i Umeå, Göteborg och Karlstad. Läspedagogiska institutet EMIR - Eve Malmquist Institute for Reading - i Norrköping och Stiftelsen LKäsutveckling Kronoberg - LUK - i Växjö med fler.

Centrana fick medel i tre år och många fortsatte sedan med medel från kommunerna, eller från annat håll under många år ytterligare. De blev viktiga hävstänger för att lyfta upp läs- och skrivsvårigheter på dagordningen.

Som Kersti och Annika säger så var och är deras sätt att arbeta också kostnadseffektivt. Huvudmännen får kunnig och intresserad skolpersonal till en låg kostnad.

Föreläsningen var en av många under Dyslexidagarna i Malmö hösten 2014.

Ämnen: